Jag saknar dig mindre och mindre

jag går i vinterskor på hösten
alltid förberedd för storm
jag kan tänka tills det knappt finns nått kvar
jag har känslor utan uppehåll
jag har förlorat en tävling
men vunnit ett val
har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av

och jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat mellan och det är bra
jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag
när jag träffar gamla vänner
har jag ingenting att säga dem
dem ställer för många frågor
och jag, jag bidrar inte med nått
och jag kan ångra det lilla jag säger
eller dra ett allvarligt skämt
jag tycker mig höra mig vad dom tänker;

"är hon sådär jämnt?"
och jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat mellan och det är bra
jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag

jag kan sitta själv i parken tills solen ändrat färgen i mitt hår
jag kan offra allt jag har för ingenting
ja, jag sträcker mig så långt det går
men jag behöver dig, kom hit och rör om
jag behöver nått att skriva om

jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat mellan och det är bra
jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag
jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat mellan och det är bra
jag saknar dig mindre och mindre....

Lät du henne komma närmre

Jag ville mötas nånstans nere på djupet
jag har varit där förut och jag är inte rädd
dina ögon ändrar färg i ljuset
men dom kan titta nu, jag är beredd

Lät du henne komma närmre
var hon vackrare än mig
det finns dagar som jag tänker
mer på henne än på dig
jag går bredvid men halkar efter
jag orkar inte springa mer
försökt att visa dig med blicken
men det är inte mig du ser
den här platsen är nån annans och jag måste hitta ut
hur ska man älska nån som har älskat nån förut

Jag minns så väl hur hon blev presenterad
men det var jag som lät henne komma in
och jag har försökt att ge dig hela skulden
fast jag innerst inne vet att den är min

Vi står på gatan, bryter meningar i mörkret
utanför stadens finaste hotell
och dina händer ber mig sova över
som ett sätt att säga – tack för ikväll

Lät du henne komma närmre,

Vissa stunder kan det kännas ensamt
om du undrar vad jag tänker på
så jag håller hårt och kryper tätt intill dig
som om hon skulle försvinna då

Vi talar sällan högt om våran framtid
vi talar aldrig högt om det vi har
dina drömmar blir allt svårare att se nu
och mina finns snart inte längre kvar

Lät du henne komma närmre

Sakta

Jag skulle vilja göra som mina tankar

Flyta iväg

Bort från allt

Få vara som alla andra en stund

Få slippa känna ångest

Ångesten som sätter sina klor i min rygg och drar mig sakta ner

Livet rinner ur mig

Ingen som kan stoppa det

Ingen ser det

Sakta dör jag, bit för bit

Sakta tynar jag bort

En dag kommer det inte finnas något kvar

Ett skal

Ett tomt skal, utan liv

Ont måste

Du gör det utan att tänka på det

Det sker med automatik

För dom flesta så känns det inte äns

Det är först när du inte får det du kommer på att du måste ha det

Syre

Att andas

Att dra dom där andetagen för att kunna leva

Varje andetag jag tar är tomt

Tomt på liv

Det är som ett ont måste

Saknad, älskad

Sluter ögonen

Känner lukten

Känner känslan

Öppnar ögonen

Allt är borta

Tårarna svider

Vill inte gråta

Gråta över en förlorad mamma

Saknaden är enorm

Det gör så ont

Fortfarande efter nästan 20 år

Kan fortfarande känna hennes lukt

Se hennes leende

Tiden läker alla sår

Men ärren kommer alltid finns där

Ord

Några bokstäver

Betydelselösa om dom inte är sammansatta

Läser

Inser att jag är ensamnare än jag trott

Känner mig utanför

Bara för ett par ords skull

Lika betydelselösa som mig om dom inte har någon i jämte sig